Skatt på plastpåsar

Den 1 maj i år, 2020, infördes skatt på plastpåsar. Skatten omfattar sådana plastpåsar som är avsedda att tillhandahållas konsumenter för att de ska kunna packa eller bära varor och som inte är avsedda för varaktigt bruk. Alltså plastbärkassar som vi bär hem varor från affären i, men även fruktpåsar som brukar finnas på frukt- och gröntavdelningen. Skatten är 3 kr för bärkassar och 30 öre för mindre påsar. Den som tillverkar eller importerar plastbärkassar till Sverige är den som skall betala skatten.

Punktskatten är en del av regeringens uppgörelse mellan S, MP, C och L. EU beslutade 2015 att medlemsstaterna ska minska förbrukningen av plastbärkassar till 40 plastpåsar per person och år senast 2025. 2018 beräknades förbrukningen i Sverige vara 102 plastkassar per person och år, enligt Naturvårdsverket. Målet är att minska nedskräpningen i naturen och haven. Sverige har ett globalt ansvar att minska nedskräpningen anser regeringen. Regeringen beräknar att plastskatten efter införandet i maj ger intäkter på 2,1 miljarder kronor för 2020 och därefter 2,7 miljarder årligen.

Vad innebär skatt på plastpåsar för oss som konsumenter?

På många ställen kostar nu plastkassen 6 – 7 kr. På andra ställen har man inte längre plastkassar, utan du får välja mellan papperskassar och tygkassar. De mindre plastpåsarna för frukt och grönt har i allt större utsträckning ersatts av papperspåsar.

Det bästa alternativet för dig som konsument är att använda tygkassar eller papperskassar som du kan återanvända.

Visst kommer skatten att minska vårt användande av plastpåsar, det är nog ganska säkert. Men om man ser på miljön och det överhängande klimathotet så är det väl mer tveksamt att göra på detta sättet. Undersökningar har visat att både tygkassar och papperskassar utgör en mycket större totalbelastning för miljön än plastpåsar. Många plastpåsar idag är inte oljebaserade utan är tillverkade av sockerrör. Då känns det konstigt att lägga samma skatt på dessa som på vanliga plastpåsar.

I Sverige är dessutom problemet med nedskräpning inte speciellt stort. Många återanvänder också plastpåsarna som soppåsar.